Tankar om att träna eldenheter
För att förtydliga direkt från start: med eldenheter menar jag grupp/tropp/pluton/kompani och med träna menar jag att strukturera tiden som spenderas på skjutbanan för att förbättra den personliga färdigheten.
Att sätta mål
För att träning - egentligen oavsett vad den bär mot - ska vara givande krävs att den startar med en målsättning. Det kan vara att bli snabbare på milen, starkare i bänken eller snartare i duellen.
För automarkarbinsutbildningens basnivå definieras målet som följer:
Målsättningen är att skytten, i olika situationer och med varierande tid till eldförberedelser, med flera skott ska kunna träffa flera mål i dager och i stridsfältsbelyst mörker på avstånd mellan 10 till 100 m. Skytten ska kunna åtgärda eldavbrott och genomföra magasinsbyten och omladdningar.
Den som funderar på hur träningen för den egna enheten ska struktureras skulle kunna utgå från den här målsättningen och sannolikt skapa ett väldigt funktionellt program som passar de allra flesta soldater eftersom det räcker in de vanligast förekommande situationerna.
Vi gör en snabb nedbrytning:
i olika situationer och med varierande tid till eldförberedelser
Skytten ska kunna vinna oaktat grundläggande stridssituation eller om striden för i förhand, på efterhand eller som en duell.
Variera startpositioner mellan övningar
Övningar som växlar mellan att skjuter skjuter denne kan eller när denne måste
Variera målet/målens visningstid
med flera skott ska kunna träffa flera mål
Skytten måste kunna kontrollera rekylen för att skjuta uppföljningsträff i den takt situationen kräver och effektivt kunna växla från ett mål till ett annat.
Övningar som tvingar skytten att kontrollera rekyl, exempelvis genom att kräva 2-6 träff inom ett specifikt tidsfönster
Övningar som tvingar skytten att växla mellan reaktiv och prediktiv eldgivning
Övningar som tvingar skytten att växla mellan flera mål, gärna både i sida och i djup eller minst med kontrasterande svårighetsgrad mellan målen
i dager och i stridsfältsbelyst mörker
Skytten måste kunna göra det i olika ljusförhållanden.
Övningar inte bara i dagsljus utan även skjutning mot siluett, med vapenmonterad belysning, fordonsstrålkastare mm
på avstånd mellan 10 till 100 m
Skytten måste behärska skjutregler för att få träff från 10-100 meter.
Övningar som tvingar skytten att tillämpa skjutregler/olika uppsättning/holds
Skytten ska kunna åtgärda eldavbrott och genomföra magasinsbyten och omladdningar.
Skytten måste behärska de eldhandgrepp och handhavanden som krävs för att hålla igång vapnet genom hela stridsförloppet.
Träningspassen behöver innehålla moment där skytten tvingas hålla igång vapnet.
Anpassade målsättningar och hur de hittas
För den här artikelns exempel så kommer jag att utgå från de generella målsättningarna ovan, men för att få verklig effekt mot just din enhets behov så bör naturligtvis en egen analys genomföras. Jag brukar för detta rekommendera att starta med att kartlägga vad enhetens normerande uppdrag är och i vilken/vilka miljöer uppdraget ska kunna lösas. Därefter görs en djup analys av de stridssituationer enheten varit i antingen under insats eller under dubbelsidiga övningar för att kartlägga hur det normala stridsförloppet sett ut där det rent skjuttekniska isoleras.
Det kan till exempel vara att man kommer fram till att den absoluta huvuddelen av gruppens strider har varit sammanstöt (”krock”) på avstånd runt 50 meter, eller att det alltid varit överfall på avstånd mellan 200 och 300 meter i mörker. Resultatet bör försöka plottas på någon slags normalfördelningskurva där den vanligaste situationen står i mitten och i fallande ordning ut åt sidorna för att kunna skapa en bredd i det som ska tränas och inte blir för specialiserad.
Resursinventering
Med målsättningen någotsånär tydlig så måste en resursinventering göras för att kartlägga bland annat:
Hur mycket av enhetens arbetstid kan jag lägga på träning?
Hur ofta har jag tillgång till skjutbanor?
Hur ser min ammunitionsbudget ut?
Har jag några specifika hålltider som tex insatser där jag måste ha nått en viss färdighetsnivå?
För det här exemplet så kommer jag att sätta ribban förhållandevis högt och spela på att jag har en pluton om 30 soldater, jag kan skjuta ett pass i månaden, köra ett torrt pass i veckan och kan investera 40000 patroner i träningen.
Här någonstans måste även en nulägesbild skapas, det vill säga att vi måste ha en bild av hur väl vår trupp skjuter idag för att kunna rita kartan till hur vi ska ta oss dit vi önskar.
Ett enkelt sätt skulle kunna vara att använda kompetensprovet och en genomsnittsnivå. Ta ut plutonen och skjut kompetensprovet helt ouppvärmda - alla får ett försök och resultatet förs in i en tabell för att hitta ett medianvärde. Vi säger att det värdet idag är 1,27 och du vill höja det till 1,6.
Programmering
Vi har hittills identifierat vad vi vill att soldaterna ska kunna (målsättning i H SUAK BAS), vi har bestämt hur vi vill kvantifiera det (kompetensprovet) och vi har tillgängliga resurser kartlagda. Då återstår att skapa ett program för att nå målet.
Torrträningen
Plutonen kommer att genomföra 30 minuter ledd torrträning en gång i veckan. Delmålsättningar för de torra passen kan ha hög abstraktionsnivå med vidmakthållandetema, det vill säga att det i huvudsak handlar om att hålla igång vapenvanan och den undermedvetna hanteringen såväl som specifika målsättningar som tex måltider för omladdningar och liknande.
En enkel och väldigt bra lösning är Sven Lundins eminenta pass ”Torrvar”:
Detta bär mot flera av de målsättningar vi identifierat och tar tillräckligt lång tid för att ge meningsfulla repetitioner samtidigt som det går tillräckligt snabbt för att fokus inte ska förloras. Allt eftersom träningen fortgår kan annan lågt hängande frukt eller problemområden identifieras som då kan läggas in i de torra passen för att stänga specifika förmågegap.
Den skarpa träningen
Med 30 soldater som ska tränas och tillgång till en skjutbana en dag i månaden så väljer jag att dela truppen i två skjutlag och göra halvdagspass. Syftet med detta är skapa utrymme nog att skyttarna ska kunna ha 2-3 mål vardera, kortare förflyttningar kan göras och träningens intensitet kan hållas hög. Jag sedan min resursinventering att jag kan skjuta 100-120 patroner per soldat och pass. För att underlätta för mig att hålla mig till mina målsättningar så kommer varje skjutpass att ha några stående principer, alla pass ska innehålla:
Ställningsväxlingar
Målväxlingar
Variation i skottets svårighetsgrad
Variation i startposition (vändningar, grundställning/färdigställning/anläggning, skjutställningar)
Eldhandgrepp
Tävlingsmoment
För att göra passen effektiva så indelas de tematiskt i avståndsblock:
Pass 1: 10-20 meter
Pass 2: 50 meter
Pass 3: 100 meter
På så sätt spills så lite tid som möjligt på förflyttningar mellan skjutvallar och liknande. Passen roteras helt enkelt i ordningsföljd såvida jag inte identifierat att ett avståndsintervall är viktigare än något annat, då kanske rotationen blir till exempel 1-2-2-3 istället.
Innehållet i passen kan med fördel variera från skjutpass till skjutpass så länge de följer de övergripande principerna, men självklart kommer här några exempelpass:
Pass 1: 10-20 meter
Dukning: varje skytt har två mål vardera (2× 1/1 eller 1x PEK2). Koner, käppar eller liknande finns tillgängligt för att markera positioner. Magasinen fylls till hälften för att tvinga fram omladdningar.
Övn 1 - tävlingsmoment. 10 meter. Målväxling inom och mellan mål. 2 träff B, 2 träff A i mål 1, 2 träff A, 2 träff B i mål 2. Individuell tidtagning, resultat räknas som kvot och sparas. (8 ptr)
Övn 2 - 10 meter. målväxling inom mål. 2 träff B, 2 träff A-box. Träff utanför A-box räknas som miss. 5 serier. (20 ptr)
Övn 3 - 10 meter. målväxling inom mål. 2 träff A-box, 2 träff B. Träff utanför A-box räknas som miss. 5 serier. (20 ptr)
Övn 4 - 20 meter. Målväxling mellan mål. 3 träff A i mål 1, 3 träff A i mål 2. 5 serier. (30 ptr)
Övn 5 - 20 meter. Målväxling inom och mellan mål med ställningsväxling. Start knästående i anläggning. 2 träff B, 2 träff A i mål 1, upp till stående och skjut 2 träff A, 2 träff B i mål 2. (40 ptr)
Pass 2: 50 meter
Dukning: varje skytt har två mål vardera (2× 1/1 eller 1x PEK2). Koner, käppar eller liknande finns tillgängligt för att markera positioner. Magasinen fylls till hälften för att tvinga fram omladdningar.
Övn 1 - tävlingsmoment. Kompetensprovet. (9 ptr)
Övn 2 - modifierad blake drill. 2 träff mål 1, 2 träff mål 2, 2 träff mål 3. 5 serier. (30 patroner)
Övn 3 - mål- och ställningsväxling med förflyttning. 2 träff mål 1, förflyttning ca 1 meter i sida, 2 träff i mål 2. Skjutställningarna varieras mellan positioner och serier, ex. Serie 1: knst → lust, serie 2: lust ← stå. 6 serier. (24 ptr)
Övn 3 - målväxling. 2 träff BC i mål 1, 2 träff A i mål 2. Tre serier per skjutställning, 9 serier totalt. (36 ptr)
Pass 3: 100 meter
Dukning: varje skytt har två mål vardera (2× 1/1 eller 1x PEK2). Koner, käppar eller liknande finns tillgängligt för att markera positioner. Magasinen fylls till hälften för att tvinga fram omladdningar.
Övn 1 - tävlingsmoment. Kompetensprovet fast på 100 meter. (9 ptr)
Övn 2 - kontrollskjutning. ”Det perfekta skottet” tränas samtidigt som vapnen blir kontrollskjutna. (20 ptr)
Övn 3 - stående frihand. Målyta beroende på färdighetsnivå - BCD normalt en bra grund. 3 träff/serie, 10 serier. (30 ptr)
Övn 4 - skjutning med tillämpade skjutstöd (VTAC, stol, pall motsv), målväxling mellan mål. 2 träff BC i mål 1, 2 träff A i mål 2 (viktigt med kontrast i skottets svårighetsgrad). 10 serier. (30 patroner).
Uppföljning
Eftersom varje pass alltid inleds med ett tävlingsmoment så finns goda möjligheter att följa upp hur varje individ utvecklas under förutsättning att det alltid är samma tävlingsmoment. Detta uppnås enkelt genom en plutonslista i excel där poäng/tid/kvot kan sparas ned. På så sätt kan som leder träningen identifiera vilka moment som kräver extra resurser och vilka moment som endast kräver vidmakthållande. Detta fungerar också som ett kvitto på att de resurser som investeras faktiskt blir en investering snarare än produktion av tomhylsor.
Kort om process vs utfall
Innan jag rundar av den här texten så känner jag mig tvingad att skriva någon rad om att vara fokuserad på processen istället för på utfallet.
Vi som skyttar kan bara påverka oss själva, vi kan inte påverka hur bra grannplutonen skjuter eller hur hårt fienden tränar. Därför kan det ibland vara problematiskt att förlita sig helt på hårda utfallsmål som att man ska vinna en viss tävling eller uppnå ett visst resultat. Vad vi däremot kan förlita oss på är att om vi har en bra process omfattande ett relevant träningsprogram där vi anstränger oss så kommer vi att flytta nålen framåt hela tiden. Betydande slutsatser av uppföljningen blir sannolikt inte helt säkra förrän de ses över en längre period eftersom alla kan ha en dålig dag och så vidare, så hellre att vi tittar på kvartal eller tom år för att identifiera trender.
Sammanfattningsvis
Ju snartare man inser att skytteträning inte skiljer sig alls från träning i gymmet, löpspåret, stridshinderbanan, skidspåret osv ju bättre utfall kommer man att få. Går man ner på gymmet och drar i maskiner på måfå en gång i månaden så kommer man aldrig få den där drömfysiken, om allt man gör är att gå på zumba på Friskis så kommer man aldrig vinna nån OS-medalj och om allt man gör på skjutbanan är att magdumpa några billdrills så kommer man aldrig bli bättre.
Identifiera vad ni behöver kunna göra, inventera möjligheterna att ta er dit och gör en plan