Tankar om repetition av skjututbildning vid mobilisering
Det globala säkerhetsläget har återinfört begreppen mobilisering och repetitionsutbildning av krigsförband på den militära agendan där många metoder och mycket kunnande från förr antingen fallit i glömska eller blivit inaktuella.
Vid mobilisering så sker vid mobiliseringsplatsen ett antal olika aktiviteter som till exempel inskrivning, uthämtning av personlig- & gruppmateriel och inlämning/förvaring av civil materiel, sjukmönstring, tillpassningskontroll av CBRN-skyddsutrustning och inskjutning av vapen.
Enligt handbok mobilisering 2019 så syftar inskjutningen av vapen till ”att personalen ska känna förtroende för sitt vapen och ha hög träffsannolikhet i första skott”.
Försvarsmaktens externa och interna krav på skjutskicklighet
SFS förordning 1996:31 om statliga myndigheters skjutvapen m. m. anger att den som tilldelas ett vapen ska ha tillräckliga kunskaper om hur vapnet handhas.
8 § Myndigheten skall se till att endast den tilldelas ett skjutvapen som
1. behöver skjutvapnet i sin tjänst,
2. har tillräckliga kunskaper om hur vapnet skall handhas,
3. har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskyddet kring hanteringen av skjutvapen, och
4. bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt.
SFS 1996:31
Försvarsmakten reglerar detta internt genom förtydliganden i interna bestämmelser och reglementen där det i FIB 2013:5 framgår att vapen får lämna ut endast till den som ”med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i skjutvapnets respektive ammunitionens användning”.
1§ Utlämnande av skjutvapen eller ammunition från förråd till en enskild person får endast ske mot uppvisande av en skriftlig order som har givits av chefen för den organisationsenhet, eller den han eller hon bestämmer, där den enskilde är placerad. En sådan order får endast ges i fråga om en person som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i skjutvapnets respektive ammunitionens användning
FIB 2015:3, 2 kap
Detta görs fackmässigt konkret via en bindande bestämmelse i reglemente skjututbildning 2021 med ordalydelsen ”godkänt prov i vapenhantering och säkerhetsbestämmelser samt godkänt kompetensprov enligt respektive handbok skjututbildning”.
För att enskilt få skjutvapen tilldelat och för att självständigt få använda ett vapensystem ska godkänt prov i vapenhantering och säkerhetsbestämmelser samt godkänt kompetensprov enligt respektive Handbok Skjututbildning ha genomförts. Utbildnings- och provresultat ska dokumenteras av instruktör i loggbok (för vapensystem där sådana finns) eller skjutbok.
R SkjUtb 2021, bindande bestämmelse 0302
Specifikt för vakttjänst så tillkommer i princip samma krav igen genom försvarets författningssamling 2010:7.
4 § Den som tillhör personal som avses i 1 § får inte utrustas med skjutvapen innan han eller hon med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i skjutvapens användning vid vakttjänst. Proven ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat.
5 § Den som behöver skjutvapen vid fullgörande av vakttjänst i Försvarsmakten ska genomgå teoretisk och praktisk fortbildning i skjutvapens användning.
FFS 2010:7
Sammanfattnings kan sägas att riksdagen ställer utbildningskrav på försvarsmakten avseende skjutskicklighet och att försvarsmakten möter det kravet genom utbildningsplaner samt praktiska- och teoretiska prov. Det centrala formella kravet är endast att dessa prov behöver avläggas en gång – har du klarat proven en gång så anses du vara kompetent resten av livet på respektive vapen, dock så anger handbok skjututbildning automatkarbin 2021 att ”chef för försvarsgren eller stridskraftsavdelning bestämmer med vilken frekvens godkänd personal ska genomföra återkommande kompetensprov bas”.
Vi mobilisering saknas bindande bestämmelser för vilken typ av repetitionsutbildning som ska genomföras mer än en anvisning för inskjutning och tillpassningskontroll i handbok mobilisering.
Praktiska krav på skjutskicklighet
Det går att argumentera för att i en krissituation så är det för bråttom för att göra något annat än att skottställa vapnen eller att utbildningsinfrastrukturen inte kan hantera att göra något mer ingående än så. Frågan jag ställer mig är om vi som myndighet tar vårt ansvar ur perspektiven lagefterlevnad, skjutskicklighet och verksamhetssäkerhet om vi inte ägnar det mer uppmärksamhet än några skott mot skottställningstavla för soldater som i bästa fall senast höll i sin automatkarbin fem år tidigare?
Lagefterlevnad
Svensk författningssamling kan tolkas som att riksdagen anförtror försvarsmakten att med vapenmakt freda rikets intressen, detta med förbehållet att försvarsmakten ser till att den personal som utrustas med dessa vapen faktiskt kan hantera dem på ett säkert sätt. Vem som helst som bedrivit skjututbildning förstår att skjutskicklighet och vapnets hanterande har ett bäst före-datum. Det är därför högst rimligt för försvarsgrenschefer att ta fasta på möjligheten i handbok skjututbildning automatkarbin 2021 att ställa krav om återkommande kompetensprov – innefattande både den teoretiska och den praktiska delen – för sin beväpnade personal inklusive mobiliserande personal. Om så inte genomförs så kan försvarsmakten inte heller sägas förvalta riksdagens förtroende att vi hanterar vapnet på ett säkert sätt.
Skjutskicklighet
Det finns de inom försvarsmakten som nedvärderar behovet av skjutskicklighet eftersom slagen inte vinns med automatkarbiner utan snarare med tyngre system och att det är en väldigt liten del av försvarsmakten som faktiskt förväntas möta fienden på stridsfältet med vapen i hand. Jag hävdar att detta är ett farligt resonemang eftersom striden förr eller senare kommer att kokas ned till att utkämpas av soldater med burna vapen, att skillnaden mellan liv och död för soldaten i värnet ligger i högre skjutskicklighet än fienden och att vi måste förvänta oss att fienden kan uppträda på hela djupet av vår egen gruppering.
Detta resonemang återfinns även i målsättningarna för GMU-förmågan, det vill säga den lägsta gemensamma nämnaren för all militär personal i handbok grundläggnade soldat- och sjömansutbildning 2020 med målsättningen att ”den värnpliktige [ska] kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna bevaka objekt och försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet” vilket i sin tur även går att läsa in i målsättningarna för den grundläggande skjututbildningen med målsättningen ” att skytten, i olika situationer och med varierande tid till eldförberedelser, med flera skott ska kunna träffa flera mål i dager och i stridsfältsbelyst mörker på avstånd mellan 10 till 100 m. Skytten ska kunna åtgärda eldavbrott och genomföra magasinsbyten och omladdningar” (H skjututb ak 21).
Verksamhetssäkerhet
Det åligger även försvarsmakten som arbetsgivare att följa arbetsmiljölagstiftningen där vi är skyldiga att ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycka” (arbetsmiljölag 1977:1160, 3 kap 2 §). I detta kan det uppenbara perspektivet att vi ska vara rädda om vår personal läsas in men för stridens ändamål måste även perspektivet stridsvärde läsas in – vi har inte råd att tappa personal genom olyckor orsakade av osäker vapenhantering.
Det är också lätt att visualisera hur vi såg invasionsförsvaret framför oss med en idé att pliktpersonalen åker från en snabb inmönstring och raka vägen ut till fronten, men som utvecklingen ser ut idag så bör vi snarare vara beredda på ett längre förlopp där vi kommer att vara i ett krigstillstånd under många år och att striderna i första hand inte utkämpas på svenskt territorium utan snarare hos en allierad. För stora delar av försvarsmakten kommer det innebära att fortsätta göra sitt ordinarie arbete i ett bakre underhållsområde om än med avsevärt högre beredskap.
Förslag på repetition av skjututbildning vid mobilisering
För att bättre möta resonemangen kring formella och praktiska krav på skjutskicklighet bör nuvarande inriktning att inskjutning ska genomföras utvidgas till repetition av skjututbildningen. Ett lämpligt utgångsläge är bilaga 2 – omutbildning mellan vapen ur handbok skjututbildning automatkarbin 2021. Utbildningspaketet omfattar ett urval grund- och skjutövningar valda för att lära en existerande brukare en automatkarbin att skjuta en nyare automatkarbin, det innebär att övningarna i princip är mindre nedslag i de viktigaste delarna i skjututbildningen vilket gör att de lämpar sig väl för repetitionsutbildning.
Ingående delar i föreslagen repetitionsutbildning
Grundövningar:
· Delars namn och grundläggande funktion
· Ladda och patron ur, eldhandgrepp
· Ammunitionskunskap (igenkänning mm)
· Stridsparsvis torrövning
· Vapenställningar och vapenrem
· Vapenkontroll
· Åtgärder före och efter skjutning
· Prov vapenhantering och säkerhetsbestämmelser
· Vapenvård
Skjutövningar:
Delmoment 2 – SAR stående: Övning 3 (18 patroner)
Delmoment 3 – SAR knästående utan stöd: Övning 5 (18 patroner)
Delmoment 4 – SAR liggande: Övning 6, 8 (inskjutning 30m) (30 patroner)
Delmoment 5 – SAR Knästående/sittande: Övning 10, 11 (24 patroner)
Delmoment 6 – Eldhandgrepp: Övning 13-16 (32 patroner)
Delmoment 7 – 100 m: 17-21 (45 patroner)
Delmoment 10 – Skyddsmask: Övning 30-33 (12 patroner))
Delmoment 11 – Kompetensprov BAS (30 patroner))
209 patroner totalt/skytt
Med en skicklig övningsledare och modern målmateriel som tex stål- och akustiska mål så är detta genomförbart på 8-12 timmar.
Förslag på frekvens för genomförande av kompetensprov
För övrig militär personal så bör bestämmas att kompetensprov genomförs årligen. Det bör vara normen att militär personal är tilldelade ett vapen och är väl förtrogen med dess användning. Det bör inte vara ett alternativ att helt enkelt lämna in vapnet vid underkänt kompetensprov utan i det läget bör RALS utebli och resurser för färdighetsträning avsättas till dess att den enskilde är godkänd.